Ytbehandling med plasmabehandling och coronabehandling

Ytbehandling med plasmabehandling och coronabehandling

Ytbehandling av material med låg ytspänning är nödvändigt innan limning, tryckning, målning och beläggning. Plasma- och coronabehandling förbättrar vidhäftning och vätbarhet genom ändring av ytans struktur med hjälp av högspänningsurladdning. Högspänning tillämpas också vid läcksökning för att uppnå förbättrad kvalitetskontroll.

Ytbehandling är nödvändig på grund av låg ytspänning

Ökande användning av plastmaterial så som polyolefin, PE, PP, PS, PC, PTFE och EPDM i tillverkningsindustrin främjar behovet av ytbehandling. Plastmaterial är lätta att extrudera, blås- och sprutforma, vilket gör det lönsamt för tillverkarna att använda dessa syntetmaterial. Nackdelen med att använda plast är dålig vidhäftning och vätbarhet på grund av låg ytspänning, vilket gör den svårt att binda och dekorera. Read more

Hur coronabehandling och plasmabehandling fungerar!

Hur coronabehandling och plasmabehandling fungerar!

Ytspänning på fasta material och behovet av ytbehandling av polymermaterial. Det är ofta nödvändigt att binda plastmaterial till metaller eller andra plastmaterial, eller bara att trycka på plastytor. För att framgångsrikt kunna göra detta bör det flytande limmet eller färgen kunna väta materialets yta. Och därför är coronabehandling och plasmabehandling nödvändig.

Vätbarhet beror på en specifik ytegenskap: Ytans energi, ofta kallad ytspänning. Ytans energi, liksom ytspänning, mäts i mN/m. Den fasta substratens ytenergi är direkt avgörande för hur bra en vätska kan väta ytan. Vätbarheten kan i sin tur lätt visas genom mätning av kontaktvinkel. Kontaktvinkeln är vinkeln mellan kontaktpunktens beröringslinje och den fasta ytans horisontella linje. När en vätskedroppe lägger sig på en slät horisontell yta kan den sprida sig på substraten och kontaktvinkeln närmar sig noll vid fullständig vätning. Omvänt, om vätningen är delvis kommer kontaktvinkeln som resultat att nå jämvikt i intervallet 0 till 180 grader.

Ytans vätbarhet

Figur 1 till vänster visar skillnaden mellan bra och dålig vätbarhet. Ju högre ytenergi den fasta substraten har i förhållande till vätskans ytspänning, ju bättre vätbarhet och ju mindre kontaktvinkel. För att få en bra vidhäftning mellan en vätska och en substratyta bör substratytans energi överstiga vätskans spänning med 2-10 mN/m.
Figur 2: Ytenergi i fasta material Read more